Support the political prisoners!

Alla pengar föreningen samlar in går oavkortat till fångarna och deras familjers välmående. Stöta dom politiska fångarna! Swish: 123-050 34 41 / Pg: 32 1905-2 Märk din insättning med ”Fangkamp”. All the money the association collects is full to the prisoners’ well-being and their families. Support the political prisoners! Swish: 123-050 34 41 / Pg: […]

Read More>>

Join the fight!

Stöd Irlandinformation och stöd kampen för ett fritt Irland! Du kan bli stödmedlem till Irlandinformation på två sätt: 1. Genom att sätta in 200:- till postgiro: 32 19 05-2 – Fyll i Formuläret nedan. 2. Genom att Swisha 200:- till vårt Swishnummer: 123-050 34 41 – Fyll i Formuläret nedan. När du tecknar ett stödmedlemskap […]

Read More>>

Free the Craigavon ​​two

Insamlings kampanj för Craigavon 2! Den brittiska ockupationsmakten i de sex grevskapen tar sig ofta rättsvidriga och antidemokratiska former. En av de främsta taktikerna från ockupanterna är att fängsla våra republikanska kamrater på lös eller obefintlig grund. Irlandinformation arbetar ständigt med att uppmärksamma och informera om dessa fall. Tidigare under 2016 har vi arbetat med […]

Read More>>

Ireland Information Group of Sweden Facebook Feed:

Irlandinformation till Svenska Dagbladet - SvD: Varför ljuger ni om konflikten?

Det händer mycket just nu på den norra delen av Irland. Mycket av det rapporterar vi i Irlandinformation om just eftersom det är få medier i Sverige som bedriver en kontinuerlig bevakning av Irland och av den pågående befrielsekampen. När svenska medier väl skriver om utvecklingen på Irland blir det dock tyvärr ofta fel. Det senaste i raden av exempel på detta är en artikel i Svenska Dagbladet den 25 februari 2017 av Therese Larsson Hultin.

Hultin har åkt till Belfast för att rapportera om den utveckling vi ser nu efter Martin McGuinness avgång som Deputy First Minister i Stormont, det brittiska lydparlament som styr de sex ockuperade grevskapen. I artikeln målar Hultin upp en bild som vi som engagerar oss för Irlands självständighet från Storbritannien till viss del känner igen. Bilden av den delade staden Belfast och av den ökande oron bland befolkningen. Däremot delar vi inte bilden av att denna oro skulle vara orsakad av republikanska aktivister, dit vi inte räknar Sinn Féin som för länge sedan har sålt ut kampen för ett självständigt Irland. Oron handlar snarare om att brittisk militär åter ses patrullera gatorna i Belfast och andra städer runt om i de sex ockuperade grevskapen.

I sin artikel använder Hultin genomgående beteckningarna ”katoliker” och ”protestanter” för att beskriva mellan vilka grupper motsättningen går. Detta är en ren lögn. Motsättningen handlar inte om religion utan om politik, makt och intressen. Den handlar om en grupp som tjänat på den brittiska ockupationen och en grupp som förlorat på den och under mer än 100 år förföljts, trakasserats och förtryckts under den. Den grupp som förtryckts är densamma som valt att göra motstånd, de Irländska republikanerna. Den grupp som förtryckt och agerat förlängd arm åt ockupationsmakten är unionisterna, de som vill bevara det brittiska styret. Att måla upp det som att motsättningen handlar om religion är ett sätt att förenkla men också avpolitisera konflikten. Det brittiska imperiets sista koloni, den norra delen av Irland, ska inte betraktas som en del i ett kolonialistiskt system som britterna gör allt för att bevara, istället ska det framstå som en konflikt baserad på vilken del av den kristna tron man bekänner sig till. Alla som tar sig en funderare kommer förstå hur absurt detta påstående är.

Artikeln beskriver det som att huvudansvaret för att våldet inte bryter ut igen i de norra delarna av Irland ligger hos republikanerna. Begäran är helt enkelt således att den grupp som förtrycks av en ockupationsmakt ska hålla sig lugn medan ockupationsmakten omorganiserar sig. Texten går under rubriken ”London kan behöva ta över styret av Nordirland igen”. Premiärminister Theresa May ska tydligen vara orolig att åter behöva direktstyra de norra delarna av Irland från London. En återintensifierad väpnad konflikt på Nordirland skulle alltså framförallt vara ett hinder i det geopolitiska spelet kring Brexit. Det är ett extremt nonchalant sätt att betrakta läget på. Framförallt eftersom det framställs i artikeln som att konflikten startade på 1960-talet och avslutades i och med att Sinn Féin sålde ut kampen vid Långfredagsavtalet 1998. Detta är en förljugen bild. Den väpnade konflikten fortgår. Huruvida den kommer att intensifieras på grund av det rådande politiska läget är svårt att säga.

Vi från föreningen Irlandinformation vill gärna ställa Hultin tre frågor:

- Hur kommer det sig att ni skuldbelägger den republikanska rörelsen som står upp mot ockupationsmakten Storbritannien istället för att lägga skulden där den hör hemma, på politikerna i London och deras lojala stödtrupper i Stormont?

- Hur kommer det sig att ni alls valt att skriva en artikel om utvecklingen i de norra delarna av Irland när er kunskap om landet och utvecklingen där uppenbarligen är så pass låg? Har ni inget ansvar gentemot era läsare?

- Hur kommer det sig att ni över huvud taget inte nämner den brittiska militära närvaron i de ockuperade sex grevskapen och heller inte problematiserar eller diskuterar britternas kolonisering av landet?

Föreningen Irlandinformation bjuder härmed in Therese Larsson Hultin att diskutera lite om den svenska bevakningen av Irland med oss. Vi ställer upp när det passar dig!

Liam Campbell i rätten idag. Hotas att utlämnas till Litauen.

Facebook photo

Ireland Information Twitter feed:

Twitter Widget

News from Ireland Information Group of Sweden:

Föreläsning hos SSU

Kom med i kampen!